Göran tar oss på en historisk resa. Lambretta Club Stockholm startade som en kamratförening 1995 och det finns systerföreningar i Göteborg, Malmö och Karlstad som tillsammas utgör Lambretta Club Sweden. Det har funnits tidigare märkesklubbar startade runt Göta Motor i Stockholm och Bil och Truck i Göteborg. Det finns även vespaklubbar och gemensamma scooterklubbar för alla märken av klassiska scotrar. Idag har Lambretta Club Stockholm 47 aktiva medlemmar och mottot känner vi igen: Bevara gamla fordon.

Scootern Lambretta själv föddes strax utanför Milano, 1947 i sviterna av andra världskriget. . Ferdinando Innocenti hade sedan 1920-talet byggt upp en verksamhet kring stålrör och byggställningssystem men efter kriget var efterfrågan stor på billiga fordon. 1946 startade industrikoncernen Piaggio som tillverkat lok coh flygplan tillverkningen av Vespa och året efter startade Innocenti tillverkningen av Lambretta. Det sägs att det fanns ett lager små 7-tumsdäck från flygindustrin men det är nog en skröna. Däremot användes en teknisk kunskap från flygindustrin i fordonskonstruktion och tillverkning. Jämför med flygplanstillverkaren SAAB i Sverige som presenterade sin första bil 1947.

Inocenti kände av behovet av små, billiga fordon och en treväxlad 2-taktare med kardandrift formar den första Lambrettan. Sedan dess utvecklas deras scootrar bitvis i rasande tempo, med nya modeller som släpps i korta tidsintervaller för att lämna plats åt nästa modell. Stora och små förbättringar görs, allt från nya motortyper till strålkastarens placering.
På tidiga Lambrettamodeller placerades framlyktan nere på ramen vilket leder till att det blir mörkt vid svängar. Från 1960 placeras framlyktan på styret och där sitter den än idag. Lambretta TV 175 Serie 3 blir 1962 den första serieproducerade mc:n med skivbroms fram. Det var en mekanisk/virestyrd broms men den går idag att bygga om till hydraulisk. TV har en motor på 175-200 cc, 11 hästar och toppade enligt tillverkaren 105 km/h men 90 km/h är mer realistiskt i praktiken.

Tillverkningen skedde i stora serier fram 1971, då den italienska produktionen upphör efter en period med en allt svagare scootermarknad. Tillverkningsmaskinerna säljs till Indiska staten som bildade Scooters India Limited, SIL. Lambretta licenstillverkades i många länder bl.a. av NSU i Tyskland och Serveta  i Spanien. Serveta lade ner tillverkningen 1989 ungefär samtidigt som SIL slutade tillverka lambrettor i Indien.

Tillverkning av moderna, automatväxlade Lambretta-inspirerade scootrar med fyrtaktsmotorer och elmotorer har under de senaste 10 åren tagit ny fart under namn som Royal Alloy och Scomadi. Nyproduktion under namnet Lambretta är också igång tack vare en holländare. Det finns modeller mellan 125 och 350 cc.

Livlig diskussion med många frågor

Samtidigt lever och frodas marknaden kring klassiksa lmbrettor med nytillverkning av reservdelar och utveckling av nya tillbehör. Utbudet är stort av tillbehör och trimcylindrar. Det finns tom idag möjlighet att byta ut innanmätet så att maskinen blir eldriven.

På frågan vad som skiljer Vespa och Lambretta åt så är det, förutom konstruktionsskillnader, just produktionsflödet. Vespa har haft en stabil, storskaligare produktion och dominerar därför scooterklubbarna. Deras Europaträffar drar tiotusentals deltagare till skillnad från Lambrettas europaträffar som drar dryga tusen deltagare.
Vespan har en svetsad, självbärande kaross medan Lambretta har en rörram där alla delar skruvas på ramen. Den har lite längre hjulbas och motorn sitter mitt i ramen, till skillnad från Vespas motor som sitter bak och åt ena sidan. Detta leder såklart till stor skillnad i köregenskaper och körupplevelser.

En annan skillnad var vilka som körde scooter respektive mc från början. En i publiken menar att det var arbetarkillar som körde och meckade mc-hojar medan töntiga tjänstemän körde scooter i kostym. Göran bekräftar detta med uttrycket att med scooter ”stiger du in – inte över”.

I England foch Tyskland ifnns de största scooterscenerna men scottrar är stort i Japan, Indonesien, USA med flera länder. I England är scooterscenen nära kopplad till modskulturen och musik som SKA, reagge, Two-tone och Northern soul. På 60-talet var det stora sammandrabbningar mellan just mods och mc-gäng, med kulmen i Brighton vilket skildras i filmen Quadrophenia. 

Fikat går åt

Göran guidar oss sömlöst genom denna brokiga historia och en uppsida är att alla scooterdelar går att få tag på idag. Vittorio Tessera driver ett scootermuseum utanför Milano med idag över 180 scootrar, men hans kanske största insats för communityn är Casa Lambretta, med reservdelar till alla Lambrettamodeller från 1947–1971, kataloger, sprängskisser och delar att köpa.

Scooterism är en förhållandevis billig hobby och de som åker Lambretta är lojala och aktiva medlemmar som i Sverige finns samlade i Stockholm, Göteborg och Karlstad. 2008 gick klubbarna samman och arrangerade Lambrettas Europaträff utanför Karlskrona, med galamiddag vid Drottningskärs kastell för 620 personer.

Man kan säga att Lambretta är scooterns underdog, vilket leder till färre, dyrare hojar och färre men lojala medlemmar. Men det är kanske inte antalet medlemmar som är det viktigaste? Även om Göran också är fundersam på hur värvningen av yngre medlemmar ska gå till. Klubbens säsongsprogram är rejält. Årets första aktivitet, Scooterpremiären ligger i maj och sedan fööljer en rad arrangemang som ordnas av olika scooterklubbar i Sverige. Året avslutas med en nyårstur om vädret tillåter. 2029 håller Lambretta Club Sweden i Europaträffen igen.

Klubbemblemet med Lambrettas klassika typsnitt

Nästa McHK Stockholmsträff är ons 2 december, samma tid och samma plats. Då har vi Hjulmarknad, så inventera garaget och ta med dig det du vill sälja, inga begränsningar i storlek.

Till detta bjuds det på skinksmörgås, lussekatt och körbar glögg. Viktigt, glöm inte att föranmäla dig för att få skinksmörgås!

Vid pennan och bakom kameran, Anne-Li Karlsson